Never Let You Go

Killarna stannar kvar i mitt rum på sjukhuset en stund. De är glada som vanligt och jag gör det bästa för att vara ett trevligt sällskap.  Jag ser hur Eleanor kommer in på mitt rum med en massa påsar och rullande stänger.

 

–      Hi gorgeous, säger hon exalterat.

–      Hi Eleanor! I’m so glad you came!

–      Louis told me about your decision and I’m SO happy about it!

Jag ler stort mot henne och hon ler tillbaka.

 

–      And since you’re going to be spending lots of time here a figured you weren’t gonna be able to shop. And I know you love to shop.  So, I decided to bring the shopping to you!

–      I’ve bought tons of things from tons of stores and I’m going to hang it up and we can pretend it’s a shopping spree! But don’t worry, we can return it if you don’t want it.

–      Awww, that’s so sweet of you! I’m exited!

–      You should be, säger hon och blinkar med ena ögat.

Killarna sitter och ler mot oss.

 

–      Look at you two! All girly and bounding. Säger Louis skämtsamt och glatt,

–      Excuse us boys. This is girl-stuff, and I need you five, outside.

–      Oh, I’m sorry ma’am. We won’t be bothering you. Louis går fram och pussar henne på pannan.

Harry kramar om mig och går ut med resten av killarna.

Eleanor ler stort och börjar packa upp alla kläder och hänger snabbt upp de på stängerna.

 

Hon kommer fram till mig och hjälper mig upp från sängen.

Jag sätter ner fötterna och balanserar mig upp, men det tar inte lång tid innan jag kollapsar på golvet.

 

–      Oh my god, Emmy. Are you okay? Frågar hon samtidigt som hon hjälper mig upp i sängen igen.

–      Yeah, I’m fine. I’m just really weak right now.

–      I’m so sorry Emmy! I’ll just show you the clothes from here.

–      Great.

Hon visar otroligt många fina plagg och jag har jätteroligt. Vi skrattar mycket och Eleanor är otroligt trevlig som vanligt. Vi avslutar vår lilla shopping-session med Starbucks.

 

–      Thank you so much for all of this! You’re an amazing friend Eleanor.

–      You’re welcome! I had a lot of fun! You too. And I admire you so much for your strength.

Vi båda ler och pratar länge.  Vi pratar om killarna, Zayns flickvän Perrie som enligt Eleanor är otroligt trevlig, och om tjejsaker i allmänhet.

 

–      You NEED to meet Perrie! She is so nice and beautiful. You would love her! We should all get together sometime!

–      That would be sooo much fun!

–      I’m sending her a text right now!

Eleanor knappar in något på sin telefon och efter bokstavligen en sekund plingar det till i Eleanors telefon.

Hon visar mig sin telefon.

 

”I would love to meet her! I’m free right now, actually! X”

 

–      That’s great, but she doesn’t have to come to a mysterious, dark hospital…

–      She doesn’t have to, but she wants to!

–      Okay, but I feel kind of bad about it.

–      You have nothing to feel bad about!

Hennes fingrar rör sig snabbt på skärmen.

 

–      She’ll be here in about fifteen minutes! We should really get some snacks. I’m calling Louis.

Hon sätter på högtalare och han svarar snabbt.

 

–      Hi babe!

–      Hiii! Perrie is coming, so please go get some snacks at the coffee shop downstairs? And tell Zayn that she’s coming.

–      Absolutely!

–      Oh and btw, you’re allowed to come in now!

–      Okay, great! See you soon love.

–      Bye!

Hon lägger på och vi pratar ännu mer om hur fantastisk Louis är. Man märker verkligen hur kär hon är. De är otroligt söta tillsammans.

 

Det tar inte lång tid innan Perrie kommer. Hon kommer in och ler stort. Wow, så otroligt vacker hon är. Varför är allas flickvänner supermodeller och skitsnygga? Orättvist.

 

–      Hiiii! It’s so nice to finally meet you! Säger hon och kramar mig. Jag vet inte hur det är möjligt med tanke på att jag ligger omringad av slangar och maskiner, men hon lyckas i alla fall.

–      You too! Everyone has told me so much about you.

–      Zayn has told me lots of things about you too! How are you feeling? Frågar hon försiktigt.

–      Not great…

–      I hope you feel better soon!

Hon sätter sig ner bredvid Eleanor och kramar om henne också. Vi börjar prata lite om allt möjligt innan killarna kommer in.

Zayn går direkt till Perrie, Louis till Eleanor och Harry till mig. Liam och Niall står och håller om varandra för att visa att de inte alls är ensamma. Alla skrattar åt de, och jag kan inte låta bli att tycka lite synd om dem.

 

Sedan sitter vi där allihop, och bara umgås. Jag har aldrig känt så här förut. Känslan av att vara en del av något är helt ny för mig. Jag har så bra människor runt omkring mig. Jag ler stort.

---

Tråkig och kort del, förlåååååt. 

Kommentera gärna och sprid! Då blir jag glad, kraaaaamar :)